Försiktig optimism

Så har man besök av mer teknikkunnig kompis och plötsligt kanske kanske kanske kan gamla datorn få leva lite till. Att ett så enkelt trick som att ta bort batteriet eventuellt kan lösa problemet är ju fantastiskt. Håll nu tummarna att det fungerar som det ska!

Nästan ny dator

Då jag ju absolut inte har råd med en ny mac scannas blocket och häromdagen hade jag och maken hittat en som kanske kunde bli min nya kompis. Men icke. Efter ytterligare kontakt med säljaren visade det sig att datorn inte riktigt höll måttet. Och min gamla dator här hemma fungerar ibland och ibland inte. Verkligen frustrerande. Jag blir galen!

Bloggtorka

Nu händer det inte mycket här. Mitt försvar är en dator som inte funkar så bra. Vad dialoggerskan M har för anledning vet jag inte. Helgen har inneburit strandhäng med borttappad och två dagar senare upphittad bilnyckel. Jag tackar min lyckliga stjärna samt snälla, ärliga människor som lämnar in en nyckel de hittar. Numera hänger nyckeln i ett snöre runt halsen.....

Lite nostalgi-doftande musik och funderingar

Idag känns det passande med Frida Hyvönens utmärkta "Terribly Dark" som påminner mig väldigt mycket om det 80-tal jag växte upp i. Och vi älskar ju att gilla det vi redan gillar..... Såg ni inte Kobra om kopierande så tycker jag ni ska göra det. Tankeväckande och väldigt mitt i prick. Jag är inte bättre än någon annan utan gillar också sånt som låter som sånt jag hört förr. Men det fick mig att fundera lite på varför och hur kul det är att vi hela tiden ska återuppleva saker istället för att skapa nytt. Livet är ju, som vi vet, kort och plötsligt har vi ägnat hela livet åt att uppleva samma saker om och om igen. Lite trist kanske.

En ny orolig oro

Min arbetsplats flyttade ju till inom cykelavstånd för mig, och jag har nu fått en ny sak att oroa mig för. Tänk om cykeln blir stulen! Inte särskilt sannolikt egentligen, eftersom den står inlåst i ett cykelgarage både på jobbet och hemma men det blir ju en bra inledning till ett inlägg som bara vill tipsa om en kul följetong från Svenskan där man kan följa en stulen cykels väg genom en liten GPS.

Kalla mig lättroad men jag tänker hänga med.

Ny vecka

Med alla löpare som var här i helgen är jag så sugen på att komma i form så ni anar inte. Håller på att rehabträna knän och ska ge mig på min svaga efter-förlossnings-mage, så efter sommaren kanske jag kan börja träna som normala människor. Som duktiga M och S gör.

En söndag i maj

Den här söndagen med sol och allmänt vårhäng tänker jag ägna första delen av den till att övertala bästa S att vi ska ändra vår plan att träna på Friskis till en springtur. Vi ska springa Blodomloppet den 4 juni och det är väl bra att passa på att träna medan inspirationen från Göteborgsvarvet igår hänger i?

Det här med "livet"

Den här veckan har varit för jäkla jobbig rent ut sagt. Ett "bonusbarn" med sinne för drama kombinerat med kravfyllt jobb och olika konsekvenser av pollenallergi har gjort att alla, och jag menar alla energidepåer och uttömda.

Glädjen då i en kollega som har samma cykelväg hem och undrar om vi inte ska lämna jobbet samtidigt och ta en öl på ett av vattenhålen på hemvägen. Sedan hem med sambon och se på Syrianska - GAIS på TV. Så himlans enkelt och problemfritt och exakt vad jag behövde.

Så där är jag om ni behöver mig. Framför allsvenskan på TV.

Pussel

En lägger dem. En annan gömmer sig i lådorna. Oslagbart.

Jävligt gott te

Vill bara säga att här hemma så dricker vi jävligt gott te om kvällarna. För det mesta blir det Wu Lu, så ock i kväll. Så nu är det te och film som gäller.

Ingen förändring

Blev nyfiken på intervjun med Linda Skugge efter att ha läst detta. När jag nu har kikat på hela intervjun har jag dock samma åsikt om henne som förut. Jag är ju en av alla dessa som inte förstår storheten med denna driftiga entreprenör (oh, så rätt i tiden). När jag för hundra år sedan läste någon text av henne så begrep jag inte varför det var genialt att skriva med så få punkter att jag ofta fick läsa om för att begripa vad jag läst. Förstod heller inte varför man behöver vara elak för att vara rolig. Skugges försvar till varför hon skrev objektifierande och taskigt om Björn Ranelid var: "manliga skribenter skriver jämnt om kvinnliga skribenters utseende" och "jag ställde inte upp i programmet Debatt för jag gör mig inte i sådana program och jag kom ju undan med det". I mina öron låter dessa argument som nåt man hör på en skolgård: "Men, han gjorde också så!!" och "åh, fan, jag slapp kvarsittning!!".

Jag vet att Skugge är väldigt omtyckt och många har funnit stor tröst i saker hon skrivit. Men för min del så fortsätter jag nog att undvika henne i media eftersom hon fortfarande verkar ointressant och en person som inte tillför något (i mitt liv).

Så denna gång verkar jag och Fransyskan H inte vara ense, men så kan det ju vara.

Datorhaveri

Min fina dator håller på att dö! Bloggande från telefonen funkar inte så bra - därav tystnad från mitt håll. Skit också!!

En hel special

Vi Dialoggerskor gillar ju glada nyheter, och det faktum att det gamla gatuköket Jonsborg på Avenyn har fått en ansiktslyftning istället för att rivas tycker jag förgyller en majlördag.

Halvtrött?

"Oj, vad suddigt det är" tänker jag när jag satt i de nya linserna nu på morgonen. Tänker att det nog har att göra med pollensäsongen så jag droppar i lite allergidroppar i ögonen också. Nästan en timme förflyter och det är fortfarande väldigt suddigt. Det var värst vad jobbigt det var i dag då. Jag tar ut linserna för att göra rent dem en gång till och inser då att jag tydligen inte tagit ur de gamla linserna innan jag satt in de nya.....

Ska man bli nervös?

Jag har sökt ett jobb idag. Det gör mig nervös, men en annan sak som får mig att fnissa lite nervöst är konversationen jag hade på MSN.

Läget var det där när man just fått ett mikropositivt besked, men blir så glad att man måste säga det till någon, och exkollegan på MSN var alltså närmast till hands. Eftersom det är just en fd kollega så känns det säkert att berätta. Men detta hände alltså (och om någon inte är hemma i kontorsvärlden så kanske jag först ska berätta att man ibland tar sin dator, kopplar ihop den med en projektor och visar sin skärmbild på en stor duk så alla kan se):

Jag: Hjälp, det verkar som jag är på väg på jobbintervju!
Kollegan: Vad kul, var då?
Jag: På XXX!
Kollegan: Jag sitter i möte, vi får höras sedan.
Jag (ska skoja te't som den skojare jag är): Är jag på projektorduk?
Kollegan: ...

Sedan - silence. Hoppsan.

Och ja, jag är en av de sista entusiasterna som använder MSN. Tillsammans med K för övrigt.

Om låtsasengelska

Sambon och jag har fastnade en stund framför VH1 Classics där de visar 80-talsvideos. Plötsligt påminns jag om att jag kommer ihåg hela den låtsasengelska texten till Nik Kershaws The Riddle som jag sjöng som 11-12-nånting-åring och önskar så innerligt att jag var typen som ogenerat lade upp en video där jag illustrerar detta. Men jag nöjer mig med att någon mer kanske sjöng på låtsasengelska? Vill minnas från vår barndom att K sjöng nånting, det kan ha varit något med Bob Geldof? Ringer det någon klocka? Jag kan vara helt ute och cykla här och då får jag ju erkänna att vi slår rekord i poänglöst inlägg... :)

Så väldigt tyst

Efter att ha vinkat adjö till gästerna som stannat över kanonhelgen som gått är det plötsligt väldigt tyst i huset. Nu ska fejas lite inför morgondagens vardag. Lyckades klämma in både ett besök till havet samt Liseberg plus lite rödtjut igår kväll. Mycket nöjd med helgen, må jag säga. Har en hel del blogginläggsidéer som jag inte hunnit realisera. Hoppas återkomma i veckan med detta.

Brain freeze

Äntligen vet vi varför det gör så väldigt ont i pannan att äta något väldigt kallt. Rolig upptäckt som direkt får mig att tänka på det här:

Fånigt och lite roligt.

Självklart på något sätt del 3

Snullet är ett fint gammalt ord. Det kan användas på många sätt, t ex;

"GAIS vann över Blåvitt med 5-0, snullet för Blåvitt."
"Snulle dej som inte fick sista kakan"
"Jag skulle skrapa en trisslott i TV, men missade tåget. Så jäkla snullet."

Måste erkänna att Kurtans formulering känns klart autentisk, men ovanlig.

Självklart på något sätt del 2

Ha! Just den intervjun vad det första jag tänkte på när jag såg nyheten om Patrik Sjöbergs intervju-serie. Nu när jag tittar på intervjun mellan Kurtan och Patrik Sjöberg igen slås jag av hur rolig Patrik S är. Uttalande som "Alla idrottsmän är ganska dumma i huvudet"och "Det var en väldigt utlämnande intervju"  tycker jag talar för att han finner sig väl i situationen. Kanske blir en intressant intervju-serie han gör, den där kaxige göteborgaren.

Men du M: vad betyder exakt "Får du snulle då?". Förklara för en inflyttad landsortsbo.

Självklart på något sätt

När man läser nyheten om att Patrik Sjöberg ska göra annorlunda intervjuer i ett TV-program så GÅR det ju inte att inte tänka på när han själv fick delta i en minst sagt annorlunda intervju.

Får du snulle då? Ett uttryck jag använder allt för sällan.

Trött tröttare tröttast

Jag vet att jag bloggar tillsammans med en småbarnsmorsa, och då har man inget för att klaga på att man är trött. Speciellt inte när det beror på något så trevligt som att man tagit en vaccinationsspruta mot Hepatit A och B inför Baliresan.

Men fy tusan, den tar knäcken på mig! Efter att ha halvsovit mig igenom min arbetsdag, fått en fnissattack som jag hade svårt att stoppa och känt mig allmänt vimmelkantig har jag nu landat i soffan med laptopen på magen. Här lär jag bli liggande tills det är dags att sova på riktigt.

Bara vi

Nu har vi sagt hejdå till morfarn och frun och det är bara vi i lilla familjen kvar. Storebror börjar friska på sig och nu kan vi ladda för nästa gäster som (förhoppningsvis) kommer på söndag och stannar några dagar. Och jag ska inte jobba igen förrän i augusti. Vi kommer vara väldigt fattiga, men lediga. Det är gott med rotfrukter..... Så, alltså, tillbaka till vanliga föräldraledighetslivet ett tag till.

Tidig sänggång

I morgon är sista dagen på min lilla jobbsejour. Det har varit kul, men lite ansträngande. Så nu ligger jag redan i sängen och ska läsa lite i min fina diktsamling jag fick av världens bästa svärmor i present: Wislawa Szymborskas "Här".

Att göra sig av med saker

Det här med att göra sig av med saker. Det känns på något konstigt sätt som mycket roligare än att skaffa saker, förutsatt att sakerna kommer till nytta för någon annan. Kanske har det att göra med att i takt med att man blir äldre och ekonomin lite tryggare så är det helt enkelt inte lika kul med en shoppingrunda på stan.

Jag har närmast maniskt rensat och rensat bland mina kläder och smink och andra saker, och jag känner befrielse ju mer jag håller på. Senaste testade jag att sälja en klänning på Tradera. Ett felköp för mig som gick för en spottstyver till någon annan. Men ändå. Den gör sig bättre där än här.

En som verkligen tagit det här med rensandet ett steg längre är Kvadratsmart som bloggar en in- och utlista veckovis. Hittills har utlistan varit överlägsen inlistan. Inte bara kvadratsmart, utan helt vanligt smart tycker jag!

God måndag

... som en kollega brukade säga varje måndag morgon. Själv har jag varit på jobbet en sväng och gjort rätt lite egentligen, men det var inget jag kunde påverka. Här hemma har morfar med fru kommit för att hålla ställningarna när jag jobbar och hittills verkar det fungera fint. I morgon ska jag jobba heldag så då blir det en större utmaning för de där hemma, men det ska nog gå fint det med. Är rätt seg eftersom lillasyster körde lite gnäll (något hon lyckats med just de tre nätter som föregått mina jobbdagar). Ska se om jag kan lägga mig på soffan en stund innan hon vaknar. Storebror sitter vid datorn och där får han sitta kvar en stund till.

Helg

Barnen skypar med farmor medan jag tömmer diskmaskinen. Livet är vanligt och vackert.

Way Out West-pepp

För de av er som följt tidigare inlägg så vet ni att jag och maken ska gå på Way Out West och då måste man ju lyssna in sig på alla band man ska se. Vissa är välbekanta, medan andra är okända eller vagt bekanta. Hittade denna spellista och efter de tre första låtarna så får jag nästan litet lyckorus att jag äntligen ska få kolla lite musik. Att se Blur efter så många år känns ju kul, men sen har vi ju Feist och Wilco och First Aid Kit och.....

Och nu kom en låt med Bon Iver, som ju är väldigt hypade och som jag lyckats missa (vilket inte säger så mycket eftersom jag ju knappast hänger med alls men ändå...) och det lät ju verkligen jättebra! Längtar!

Tufft godis

När jag köper godis vill jag främst att det ska vara tufft. Och så lite gott också. Därför passar detta mig så väldigt bra:

Första jobbdan

Så har man jobbat för första gången på länge. Kul och lite nervöst. Note to self: ta med eget te så du slipper hinka pås-te eller kaffe som gör dig kass i magen. För övrigt tycker jag att svärföräldrarna alltid kunde stå med middagen färdig när jag kommer från jobbet. Att svärfar dammsugit försämrade ju knappast det hela.

Nya tider

Lillasyster ska sova sin första natt i det egna rummet i natt. På måndag ska jag jobba min första dag på över ett år. På torsdag ska jag till sjukgymnasten som ska kolla på mitt knä och samma dag ska maken röntga ryggen. Mycket som händer och mycket som ska utvärderas. En blandning av kul, pirrigt och oroande.

Boktips

På boktipset.se kan man betygssätta böcker man läst och sedan, baserat på dessa betyg, få tips på böcker man borde gilla. Jag vågar påstå att enligt dessa tips blandar jag högt och lågt i min läsning.

Jippie!! del 2

Men så sjukt kul! Och sicken snäll svärmor!

Själv är jag i kvalet. Baaaali-resan bär ju av först 22 augusti så krockar gör det inte, och för mig är det ju stooort att Blur verkar göra sin nästsista spelning någonsin. Men samtidigt så är det ju en del av reskassan som ryker.

Kanske om man får tag på en endagsbiljett? Men det finns ju mycket annat jag vill se också så det kanske är lika bra att köpa till alla dagar. Men samtidigt - det är ju jättemycket pengar. Men Bon Iver och Deportees och Feist och First Aid Kit. Och Mazzy Star!

Suck. Så där håller jag på.

Jippie!!

Jag och maken har fått världens finaste present: biljetter till Way Out West inklusive barnvakt! Någon uppmärksam läsare kanske minns detta inlägg? En som definitivt lade inlägget på minnet var svärmor som beslutade att vi skulle föräras denna väldigt fina gåva. Det var väldigt längesedan jag och maken var på konsert tillsammans så detta ska bli så underbart roligt. Bara att stå och trängas i någon ölhage kommer bli roligt. Kommer nog t.o.m. älska obstinata ungdomar som tränger sig. Nu är frågan: krockar festivalen med  Baaali- resan? Att ha M med på festivalen skulle ju vara som grädden på moset!

Blocketdagen

G-P säger att påskhelgen är den helg då begagnathandeln på nätet slår rekord. Jag kan bara humma med, jag fyndade sex smågafflar som jag redan hade för en billig peng på Tradera idag. Mina förra råkade hamna i diskmaskinen av misstag och eftersom de är så himla fiffiga så slog jag till på "nya" fina.

Och lite påskläsning

Inte så lite heller! Efter att ha slitit i skogen och dragit ris större delen av påskdagen vaknade vi till ösregn på annandagen. Jag lade mig på soffan och läste och läste.

Först läste jag ut Mannen i mina drömmar av Curtis Sittenfield. Den förra boken, American wife, som jag läste av henne var så bra så bra, så mina förväntningar var ganska höga. Men nej. Det här var lite halvtramsigt om en ung tjej som definierar sig själv efter sitt kärleksliv utan att själv inse det. Visserligen några igenkänningspoäng från tidigare liv, men nej. Det här var varken en lika fängslande historia eller härligt språk som i den förra. Visserligen läste jag på svenska nu vilket jag inte gjorde förut, men ändå. Det kändes lite tunt.

Direkt efter det började jag på Morgan Allings biografiska berättelse om sin uppväxt, Kriget är slut. Det går liksom inte att inte tycka om den på något sätt, även om det inte var någon större läsutmaning. Det känns som om boken är skriven i en rasande takt, och kanske därför läste jag ut den på några timmar. En fin berättelse om ett elände som säkert många barn upplever och många vuxna utsätter dessa barn för. Gjorde mig ledsen och samtidigt glad att den slutade fridfullt.

Och nu sitter jag här och känner mig tom för att jag inte har en bok som väntar på mig. Vad ska jag läsa nu?

Det här med att ha en stuga och att fira påsk

Det är faktiskt inte alls dumt. Som K nämnde så är min mormor fortfarande i livet, vilket gör att följande arvssynd (nåja, kanske ett starkt ord men jag kommer inte på något bättre) uppstår när vi ska äta middag;

Mormor konstaterar att mamma har lagt fram en dessertsked att ta potatisen med. Helt inkorrekt, man ska ju ha en uppläggningssked. Mamma hävdar med en dotters överseende, men ändå irritation att det visst är en uppläggningssked. Mormor mumlar. Vi pratar om annat och mamma skickar potatisen till mig. Precis när jag ska ta skålen dubbelkollar hon - håller du? Skålen alltså. Jag svarar med en dotters överseende, men ändå irritation - jadå.

Sådär håller vi på. Och kommer man inte att tänka på Siw Malmqvists gamla dänga om att Mamma är lik sin mamma så vet jag inte vad man ska tänka på.

För att återgå till inledningen - stugan gör att man får en lagom time-out och kan pusta ut lite. Därmed kan man vara på landet i fyra dagar utan att få spader.

På plats

Efter en hyfsat lång biltur med snälla barn är vi på plats hos farmor och farfar. Mycket nöjda barn som snart somnar och en mamma som lite stolt konstaterar att man fixar det mesta med lite hjälp. Och alla blev extra mätta efter att ha klämt ned en sån här.

The Lady

Tänk att Burma äntligen går mot demokratisering! Man vågar väl inte tro på någon snabb förändring, men att Aung San Suu Kyi äntligen får göra sin stämma hörd är ett stort steg för denna extremt stängda nation. Hade hoppats att filmen om henne skulle kunna fördjupa mina kunskaper om henne och landet hon kämpar för, men enligt DN och andra som recenserat filmen är den inte så intressant. Synd, eftersom jag tror många, med mig, endast har ett hum om sakernas tillstånd. Då kan ju en välgjord film vara en god källa till kunskap. Jag får väl leta upp en bra biografi, om det finns någon sådan; ett annat bra exempel på hur man kan fördjupa sina kunskaper utan att slaviskt följa nyhetsflödet.

En ung Aung San Suu Kyi.

Lite lång

Vår långfredag har varit lite lång då vi, trots försök att muntra upp oss, har haft lite sordin på stämningen. Inte så mycket pga Jesu lidande, utan mer över vår egna besvikelse över att det inte alltid blir som man tänkt och önskat. Bland det roligaste idag stod M för då hon skickade mig ett sms där hon meddelade att hennes mormor (som är drygt 100 år) gnällde lite över att hon endast kunde jobba 2 timmar i sträck och sedan var tvungen att vila. Hon är en tuff gumma den där.

Damen på bilden har inget med texten att göra.

Saknad

I Rädda barnens webbshop kan man köpa den här fina planschen över Stockholm, Göteborg eller Malmö. Men... är det inte en ganska stor och charmig del som saknas?

Undrar sign Hisingsböna

Hungerspel? del 2

M - din (hrm) vän är nog inte den enda i Sverige som tagits på sängen. Det är många (inklusive flera proffstyckare i media) som missat denna enorma succé världen över. Hade man haft koll hade ju hypen börjat oändligt mycket tidigare än bara några veckor innan filmpremiären. Jag är i allmänhet djupt ointresserad av fantasy-litteratur, men nu börjar jag bli sugen på att läsa lite hungerspel eftersom alla tjatar så väldigt om detta. Och visst verkar intrigen intressant och hemsk. Är språket lika bra som handlingen verkar vara så kanske jag omvänds till att bli en inbiten fantasyfantast och läser alla tre böckerna. Vet att det är ungdomsböcker, men de kan ju vara lika bra (eller bättre) än många vuxenböcker. Och filmen lär jag också se framöver. Man vill ju hänga med (sådär ett halvår efter alla andra).

Hungerspel?

En kompis till mig verkar ha missat hela grejen med Hungerspelen. Hon undrar vad det är egentligen? En bok som blivit film?

Gôtt del 2

Som ingrodd göteborgare så har jag liksom fått ordvitsandet i blodet. Kan inte hjälpa't. Jag ser det knappt som ett vitsande, det är bara någon sorts sjuk reflexhandling. Skönt att vi äntligen fått det okejat från högre ort. Strage har godkänt. Det är inne nu.

Men faktum är att jag på något vis håller med. Inte nödvändigtvis att ordvitsar är det roligaste som finns, utan att roast-humor, ångesthumor och faktiskt det mesta nu känns gjort.

P.S Min senaste favorit som jag inte vet var jag snappade upp: Är huggormar giftigare än getingar? Jag tror det är hugget som stucket.

Radio

Jag är uppvuxen med att man nästan jämnt lyssnar på radio och en vuxen som plötsligt säger "sschh" när det är någon intressant nyhet som meddelas. För mig är en skvalande radio trygghet. Dock har jag under mitt vuxna liv inte lyssnat på radio på det sätt man gjorde i mitt barndomshem. Jag lyssnar oftare på musik och på senare år lyssnar jag på radio via nätet, vilket ger att jag oftast inte lyssnar när programmet sänds utan i efterhand. Det är lite trist faktiskt. Har denna eftermiddag lyssnat på P4 och det är väl lite extra käckt, men jag känner mig dock lite mer uppdaterad om: misshandeln i Kortedala, rasrisken utmed Göta älv och vilken musik som spelas på P4 (det sistnämnda förhöjer väl inte riktigt upplevelsen tyvärr). Ska nog försöka öka mitt "livelyssnade". Radio är inte dumt, det.

Gôtt

Det känns ju helrätt att bo i samma stad som mannen som just vunnit SM i ordvitseri.
Eller kanske inte.

Tror att M (och kanske i ännu högre grad M:s sambo) gläds åt denna nyhet. Kanske ställer någon av de två upp nästa år?

Inte en dag för tidigt

Äntligen har en av alla dessa hårt arbetande journalister fått rätt gentemot Sveriges Radio vad gäller anställningsform. Tyvärr verkar det ju som varken Sveriges Television eller Sveriges Radio är några förebilder när det gäller att skapa trygga anställningar för sina medarbetare så detta domslut borde vara i mångas intresse. Ska bli intressant att se vilka konsekvenser det kommer att få.

Coacherna del 2

Coacherna är bara en serie av allt jag sett idag. Som lite lagom febrig och förkyld har jag ömsom slumrat i soffan, ömsom haft datorn i knät och kollat på SVT Play.

I tur och ordning har jag sett:
Smartare än en femteklassare - inte riktigt säker på varför, men det kändes som ett bra ställe att börja på.
Robins - senaste avsnittet från i lördags. Filip och Fredrik var speedade som vanligt. Trist att de inte lät Anna Brolin komma in alls i samtalet utan bara babblade på.
Dox om Sarah Palin - en dokumentär som var klart sevärd. Kvinnan är galen (kanske ingen nyhet, men att det var så illa?)

Dessutom upptäckte jag till min stora glädje att en av mina favoritserier The Big C har börjat igen.

Behöver jag säga att jag dessutom snart att läst ut Internet?

Tv-kväll deluxe

Onsdagar har seglat upp som tv-kvällen framför andra just nu. Den börjar kl.21 med Svenska dialektmysterier, fortsätter 21.30 med Kobra och efter en kissepaus på en kvart börjar Babel 22.15. Så nu ska jag bänka. So long!

Coacherna

Såg första avsnittet av Coacherna i förrgår och det var rätt kul, tyckte jag. För er som inte sett det handlar det om ett företag som består av tre kvinnor som jobbar som coacher. Denna bransch känns enkel att skriva en komedi om eftersom den ju ofta är lite löjeväckande helt oavsiktligt. Blandningen av de här tre kvinnorna med sina olika specialiteter kan nog bli rätt kul. Lene Endres figur fick mest plats i första avsnittet, men förhoppningsvis lär man känna de andra två också på sikt. Man kan följa det fiktiva företaget Carina Lind Group på facebook tydligen. Verkar ju lite roligt, det med. För övrigt är regissören Andrea Östlund dubbelt aktuell på svt f.n. eftersom hon även regisserat 30 grader i februari. Hon ligger i.

Hen-debatten del 2

Kloka K sammanfattade sina tankar om hen-debatten på ett utmärkt sätt häromdagen. Själv har jag inte mycket mer att säga än "Ja, så är det.". Men jag vill komplettera med att jag idag har använt ordet hen i jobbet. I mitt arbete ingår en del kundsupport och när jag idag skulle förklara hur man gör i ett visst skede smög jag dit ett hen. Hade nästan hoppats på någon kommentar från användaren men den uteblev, vilket också vara bra för det bevisar väl att det inte är mycket att kommentera egentligen?

Ny vecka, nya möjligheter att prestera på topp

Just så brukar en vän till mig klämkäckt säga, men med tanke på att han har haft sin beskärda del av otur i livet och fått kämpa en hel del så tycker jag han kan kosta på sig lite klämkäckhet.

Så med det i tanke packar jag min väska och går och tränar. Ville bara skryta lite med det.

Frustrerad

Barn som inte äter den mat man stått och lagat - det finns få saker som är så frustrerande som det. Speciellt frustrerande när 4-åringen heller inte ens vill smaka på vissa råvaror eftersom han liksom ser från början att det är äckligt. Har hela tiden lust att säga: "laga nåt själv då", men det säger man tydligen inte till barn i förskoleåldern. Så himla typiskt.

Fler glada nyheter

Jag börjar bli spårare av glada nyheter och har nu hittat en till, som flera av er kanske redan hört, men för mig var den ny. En israelisk man har startat en facebook-sida för att visa att det israeliska och iranska folket inte behöver vilja starta krig bara för att de styrande i respektive länder eventuellt vill det. Underbart initiativ som, vem vet, kanske kan påverka galningarna som styr länderna. Mer sånt!

Lördagsplanering

Som vanligt ska det fixas och donas när det är helg.
På listan idag står:
- tvätta verandan med en lånad högtryckstvätt (något säger mig att det går snabbare än mina skura-för-hand-varianter tidigare år)
- rensa i trädgården
- träffa M med sambo
- äta grillad korv
- leka med de galna barnen
- kanske, kors i taket, ta en drink.

Kan nog bli en bra lördag!

Smögen

Igår kunde man njuta av vackra bilder från Smögen i programmet Svenska dialektmysterier med Fredrik Lindström. Framför allt var det härligt att se familjära trakter porträtterade på vintern. Det är så bländande vackert även vintertid detta allra kargaste av landskap. Jag älskar det. Och vad skönt att se naturen och de fina husen utan en massa skräniga, wanna-be-brats-ungar. Att sedan det fina folket på Östermalm* talar med ett Bohusläns-i för att deras förfäder semestrat på västkusten är naturligtvis bara komiskt.

Det enda jag saknade i programmet var förklaringen av förekomsten av engelska ord hos Smögenborna såsom t.ex. 'jår' (your) i betydelsen 'din'. Som jag förstått det hänger det väl ihop med fisket eftersom man haft mycket att göra med britterna, men det hade varit roligt att höra lite mer om det.



*som för övrigt hette Ladugårdslandet och var rätt shabbigt innan det revs och man byggde tjusiga våningar i området.

avsnitt 3 Babel

Det känns bra att tredje avsnittet av Babel håller klart högre klass än de två första, som inte var mycket att hänga i julgranen. Per Hagman var ointressant och han fick trista frågor. Diskussion kring HIV i litteraturen blev bara ett stort "jaha". Bodil Malmsten är förvisso alltid intressant, men hon hade inget nytt att säga. Man har hört det förr. Men tredje avsnittet håller, i mitt tycke, alltså klart högre klass. Dels är det naturligtvis Carl-Johan Vallgrens förtjänst eftersom han gör sig bra i tv, men sedan tyckte jag att de diskuterade begreppet 'hen' på ett fördjupande sätt. Jag kan ibland ha lite svårt för Natalia Kazmierska men även hon (hen) höll en hög nivå. Blev också väldigt nyfiken på den grafiska romanen Namnsdagsflickan, även om jag inser att det kanske vänder sig till en yngre publik. Författaren Kristoffer Leandoer sa mycket klokt de få minuter han förfogade över.

Jag är egentligen alldeles för trött för att skriva något klokare om saken just nu, så kolla programmet istället.

Dåligt för min image

Jag inser att det här förvärrar min stadsråtte-image, men jag måste tipsa om Jonna Jintons blogg. Så modigt att lämna Göteborg för ett liv i en liten by i norra Sverige! Och så vackra bilder så jag får så mycket längt till vår lilla stuga så jag får ont i magen. Vår stuga ligger ju inte ens i Norrland, men ändå.

För en daglig dos av naturupplevelser och för att slippa systemutveckling, möten och krånglande Outlook för en stund - besök Jonna Jinton!

Shape up del 2

Ingen fantastisk klänning kvar? Mitt kära K, du har den mest fantastiska klänningen av dem alla.

Så här var det:
Året var 1997. K:et och jag tillbringade en termin i London och hade fått våra CSN-pengar i en klumpsumma för hela terminen. K hade bott hemifrån i flera år, ty hon flydde småstaden vid ovanligt tidiga år. Jag, som bekväm storstadsbo, flyttade hemifrån först i samband med Londonvistelsen. Jag tror ni förstår vem som hade mest koll på pengarna.

En dag gick jag på stan för att försöka hitta lite kläder. Snabbt kunde jag konstatera att jag var både pank och tjock (på den tiden var jag det) så här skulle det inte bli några kläder.

Moloket traskade jag hem till vårt lilla lilla rum som vi delade på Helen Graham House. Inte nog med att K:et hade besök av sin not-soon-to-be-but-eventually-husband, hon hade köpt en så sjukt fin smal-och-dyr-klänning så jag hade inget annat val än att muttra någott missunnsamt och sura. Snygg som en dag var hon i den också.

Den klänningen har du kvar. Jag såg den. S är vittne.

P.S Förlåt för att jag var så dum. Du är jättefin i den.

Utbildningsradion

Själva namnet 'utbildningsradion' klingar lite lätt föråldrat - på den där tiden när vi bara hade två kanaler att välja på - men faktum är att just nu går det två serier som är väl värda att se och samtidigt förkovra sig lite. Den ena är naturligtvis Pop och Politik med Anna-Charlotta Gunnarsson där musiken ramar in historien och den andra är Låtarna som förändrade musiken där Josephine Forsman åker till olika städer som på olika sätt spelat en stor roll i pop-musikens historia. Seså - sluta läs här och klicka dig in på UR Play istället.

Shape up

Nu är det gjort. Jag har köpt en kontrolltrosa, fast av lite mindre snitt än vad jag tidigare refererat till. Nu ska det faktiskt bli lite spännande att testa hur detta fantastiska plagg liksom fördelar min uttänjda mage lite mer jämnt över bålen. Får nog ta på mig någon underbar klänning för att se ett helhetsresultat. I helgen fick jag dock hjälp av M och S att slänga ut lite kläder som hängt alltför länge på galgar utan att tas ur garderoben. Kanske har jag ingen fantastisk klänning kvar?

Träff irl

Idag kommer dialoggerskan M och besöker vårt hus. Tur för oss. Jag har ännu inte hunnit lyssna på den här plattan. Trots att hon tipsade för flera dagar sen. Ska skärpa till mig.

Hen-debatten

Jag inser att frågan kring det könsneutrala pronomen "hen" har blivit en diskussion som handlar om mer än bara huruvida det är praktiskt att ha ett ord som beskriver en person där könet är okänt eller oväsentligt. Men jag vill reducera frågan till just det. Hade det inte varit väldigt praktiskt med detta ord? Jag vet att jag t.ex. i akademiska texter skrivit ungefär: "i den efterföljande texten kommer jag skriva 'hon' även om det även kan vara en man som avses". Lite knöligt. Eller 'han/hon'. Eller kanske 'den', vilket nästan alltid känns underligt när man pratar eller skriver om en annan människa.

Jag har en kollega från Iran och otaliga är de gånger hon sagt 'han' om en tjej eller 'hon' om en kille eftersom persiskan inte har några ord för hon och han utan endaste ett 'hen'. Vi har alla förstått vad hon menat ändå eftersom allt man säger sägs i ett sammanhang. Och hon verkar inte ha några problem med könsindelningen i övrigt, om man säger så.

Jag tänker mig att utökningen av pronomen i vårt språk endast berikar det och vad är problemet med det?

Relaterar

http://www.djungeltrumman.se/tuffastavalla/post/44091

Som en ryggmassage efter en jobbig och samtidigt härlig onsdag

Den här dagen började med ett möte som gjorde mig totalt opepp och jag hade väldigt svårt att få styrfart på jobbet efter det. Sedan tog vi en lunchpromenad och upptäckte takterassen i våra nya lokaler. Helt i lä och det kändes plötsligt som att det var 20 grader ute. Det och en kopp kaffe räddade peppen.

Sen fick jag en självförtroendekris för det var något jag inte förstod, men sedan cyklade jag hem i solen och peppen ledde med 3-2. Plus friskisträning på det. Och nu upptäcker jag Michael Kiwanukas album (läs finfina recensioner här, här och här till exempel) och det är som om någon avslutar min dag med en ryggmassage fast för öronen. Lyssna! Jag hoppade till och med över att titta på min favorit Graham Norton för att fortsätta lyssna. Och det mina vänner, det gör jag inte gärna.

P.S Jag vet att Graham Norton är lite elak i klippet jag länkar till. Men ärligt talat - jag har faktiskt undrat. Vet inte om svaret gjorde mig så mycket klokare.

Glasögon till barn

Fler glada nyheter. För några dagar sedan kunde man läsa detta i GP. Det är väl på tiden, kan man tycka, men bättre sent än aldrig. Och sedan borde ju alla landsting i hela Sverige hänga på naturligtvis. Att möjligheten att se som sina kamrater och slippa be Majblomman om hjälp borde väl vara en självklarhet i vårt land!? Skärpning, politiker.

Fördelar

Att min föräldraledighet börjar gå mot sitt slut har sina för- och nackdelar. Eftersom det oundvikligen är så att jag ju måste jobba så har jag nu börjat se fram emot det som är fördelar med det. Here goes:
- Att slippa tänka ut och laga mat 6 dgr/vecka 2 ggr/dag
- Att cykla til jobbet = dököttet får äntligen röra på sig åtminstone lite
- Att träffa andra vuxna
- Att hinna lyssna på någon annan musik än vad barnen vill lyssna på
- Att hinna tänka egna tankar

Nackdelar som att tvingas gå upp astidigt, ha press att prestera, få en klump i magen varje gång man vabbar väljer jag att bortse från just idag.

Mera kuriosa

Alltid undrat - nu vet jag. Tappar man ett mynt från en skyskrapa kan man vara lugn.

Slumpad historia ur en 36-årings liv

En dag på landet hos mormor stod min moster och jag och hängde tvätt i trädgården. Idyllen var som alltid på landet fullkomlig. Solen gassade, en lätt bris smekte mitt sommarlovssinne och hennes semestersinne samtidigt som svalornas skrik i jakt på flugor gjorde tillfället fullkomligt somrigt.

Plötsligt - PANG!

Två meter från moster landar ett harlik. Flera hundra meter upp i luften cirklar en ormvråk som troligtvis är sur över förlorad lunch. Jisses, vad hade hänt om den landat i huvudet på moster eller mig?

Varför kommer jag att tänka på det en tisdagkväll 25 år senare? Därför att jag just tittat på QI, en konstig frågesport med Stephen Fry som går på BBC. Där fick jag just veta att den grekiska dramatikern Aischylos dog av att han fick en sköldpadda i huvudet. Jag tänker mig att de gamla grekerna på hans begravning förvånat sa "En sköldpadda i huvudet? Det händer ju bara inte?". Men det gör det. Fast bara nästan och 2500 år senare.

Dagens diagnos

Efter tredje återbesöket hos optikern för mina torra och besvärliga ögon, som inte alls vill samarbeta med linser efter 20 års lång och trogen tjänst, så kom vi fram till ett heureka-moment. Silikonallergi. Så nu ska vi testa silikonfria linser (såna som jag hade innan strulandet började).

Halleluja om det funkar, jag är verkligen ingen glasögonmänniska.

BREAKING NEWS del 3

Nästan Breaking news på riktigt nu. Jag hade helt missat att SVT från och med idag slutar med programpresentatörer! Läs allt och minns hos den utmärkta TV-bloggen Älskade dumburk.

Min favorit genom åren är Henrik S Järrel. Han gjorde intryck på mig som 12-åring när han talade direkt till tittarna när nattfilmen var slut och han sa "Vad gör ni fortfarande uppe? Gå och lägg er!!!". Mycket roligt då.

Tjusigheter

Idag kom symaskinen fram för första gången på evigheter. Ovanför vår säng sitter en ostängbar ventil som gör att det drar ganska rejält. Inte mysigt på vintern och det jag skulle göra är ett lagom projekt för någon som inte sytt på tusen år.

Det hela höll på att sluta i olycka eftersom jag inte hittade strömkabeln och förbannade mig själv som inte lagt den ihop med resten av maskinen. Lyckan när jag hittade den inuti pedalen. Den lyckan. Och så fiffigt också, hade helt glömt bort att det är där man ska förvara den.

P.S En normal människa hade kanske fixat i ordning sängen lite och rent av ansträngt sig och satt ett örngott på prydnadkuddarna innan man tar en bild att dela med sig till omvärlden av. Inte jag tydligen.

BREAKING NEWS del 2

Vad sägs om den här glada vårnyheten? Tranorna återvänder och jag ska börja leta efter en liten sädesärla redan nu bara för det. Jag tror inte det är dags ännu, men man vet ju aldrig.

Min mormor noterar för övrigt varje år vilken dag hon ser årets första sädesärla. Inte på papper, utan i huvet. Vilket gör att hon gärna berättar att förrförra året kom den den 23 maj och i år var den en vecka tidigare. Det där med att bli gammal och gaggig gäller tydligen inte alla, inte ens om man närmar sig 100 och ett halvt.

Uppdaterat: Hos GP kan man till och med se en bild på de två första.

BREAKING NEWS

Så står det på min telefon lite då och då eftersom jag låtit Aftonbladet och Expressen skicka uppdateringar till mig när de har något de tycker är viktigt att förmedla. Ofta är det trista eller hemska nyheter. Ibland är det ointressanta nyheter och så någon gång ibland är det fina nyheter. Som idag. Vad glad man blir när man läser att lilla pojken räddats ur klippskrevan av en bergsklättrare som bara råkade vara på rätt plats vid rätt tid. Så ibland är breaking news verkligen breaking news.

Peppelipepp del 2

Nä. Någon "nu-får-jag-sätta igång"-låt har jag nog inte. Det måste jag fundera på. Men en låt som gör mig väldigt glad just nu är Linnea Olssons "Dinosaur". En låt som kanske kan kvala in som pepp-låt är i och för sig gamla "Cannonball" med The Breeders. Blir alltid glad när jag hör den. Så här såg det ju ut när det begav sig:

Peppelipepp

Alla har väl nån speciell låt som gör att man vaknar till som när man tar sitt morgonkaffe. När jag behöver starta om sätter jag på Der Dritte Raum som var med i... en TV-serie som jag inte kommer på vad den heter nu. Med hon som var Filippa Bark. Lite smårolig. Gick för inte så länge sedan. Spelade Fleet Foxes också.

Men guuuu, vad hette den?

En lillasyster i ett nötskal

Följande hände just:

I julklapp förra året fick jag tredje säsongen av Mad Men av min minsta yngsta storebror. Eftersom jag just sett klart säsong två och blivit fullständigt beroende så passade det väldigt bra. Dessvärre var bror inte ute i särskilt god tid, så leveransen från där han beställde hann inte fram innan julafton. Eller ja, det var nog någon gång i mellandagarna vi sågs, men fram hann den inte.

Sedan dess har jag med jämna mellanrum fått abstinens och tänkt att jag borde verkligen se till att vi ses så att jag kan få min Mad Men-fix. Idag smsade jag i panik och sa; VI MÅSTE SES!

Vad gör en storebror då? Han säger att jag får DVD:n i utbyte mot att han får låna ett Playstation-spel av mig. Och som en snäll lillasyster påminner jag honom om att han faktiskt har sagt att han vill låna ytterligare ett spel av mig.

Allt kändes fint ända tills jag inser följande faktum. Jag förhandlar om en julklapp jag redan fått! Sååå typiskt en lillasyster. Och sååå typiskt en storebror.

Typ nytt från Regina Spektor

På Regina Spektors hemsida kan man läsa att hon släppt en ny singel som heter "All the rowboats" och som går att lyssna på där. En snabb googling visar dock att det inte alls är ny. Så här kan det låta i lite råare format:

Bra, vilken som, om du frågar mig.

Nu är de nåt på spåret... del 2

Nu har jag lyssnat på de två första avsnitten av Luuk och Lokkos podcast. Klart lyssningsvärt. De kompletterar varandra bra också genom att Luuk emellanåt styr upp i fall Lokko gör för stora utsvävningar. Gissar att de har, om inte annat informellt, olika roller där Luuks programledarerfarenhet behövs för att skapa lite styrsel för de intressanta diskussionerna.

Trodde att jag kanske skulle ha svårt för den musik som spelas, men hittills har det varit helt i min smak även om jag inte hört flera av artisterna förut. Tänkte mig nog att de Lokko-valda låtarna skulle kunna vara lite för obskyra för mig. För på samma sätt som jag har djup respekt för Bodil Malmstens kunskap om litteratur och inser att jag inte kommer gilla alla böcker hon gillar, har jag liknande tankar om Lokkos kunskap om musik. Han lyssnar på fantastiskt mycket och jag har inte "vant mina öron" vid samma variation som han. Detta gör att oförutsägbarheten i vissa låtar kan kännas svårt för mig MEN detta har alltså hittills inte varit något problem i podcasten. Ev är det ett medveten val för att inte alienera lyssnare. Vem vet. Man uppmanas att kontakta dem via brev (ja, ett sådant man lägger i kuvert och sätter frimärke på) så kanske får jag skriva ett brev och fråga.

Så här kan man inte lyssna på Luuk och Lokko. Uppsök närmaste dator istället.

Never ending nattning del 2

Jag kommer osökt att tänka på...

Never ending nattning

Här sitter jag i mörkret på sonens rum med telefonen som underhållning. En liten tupplur mitt på dan sabbade hans möjlighet att somna i rimlig tid. Sånt händer, men vad som gör det hela liiite jobbigare är att just nu börjar jag fantisera om en massa godsaker. Inte bra. Sov nu söta lilla unge. Kom igeeen!

Fredag kl 22.23...

...och allt är lugnt. Jag sitter framför TV:n och väntar på min favoritserie Det ljuva livet i Alaska som börjar kl 23, och frågan är om jag kan hålla mig vaken tills dess.

1989 började serien sändas, och när den kom till Sverige satt min bror och jag som klistrade och tittade. Det var nog en av de första gångerna han godtog mig som något annat än irriterande-lillasyster och jag var kanske 15-16 år och han i så fall 21-22. Som en liten nostalgichock (eftersom serien inte visats sedan vi såg den vad vi känner till) fick han första säsongen i julklapp förra året. Självklart börjar den visas bara några veckor efter jul, nu på SVT24, och opraktiskt nog inte i SVT Play. Därav mina trötta ögon.

Och den är rolig än idag! Att kläderna känns omoderna (fast Tove Styrke hade en oroväckande uppsprejad lugg på Grammisgalan) gör ju inget om man var med på den tiden, men själva känslan i serien gillar jag fortfarande förvånande nog. Jag var helt inställd på att den skulle kännas inaktuell.

Så här är mitt fredagstips. Det ljuva livet i Alaska. Om man inte har roligare saker än att hänga framför TV:n för sig såklart.

Första bilden på mössan!! del 3

För en gångs skull är Alex Schulman riktigt rolig.

Första bilden på mössan!! Del 2

Men ååååh, vilken fin filt! Eller vad som nu är den korrekta reaktionen på en sådan bild.

Rojalist eller ej, jag fnissade i bilen på jobbet när jag lyssnade på sändningen från presskonferensen. Prinsen Daniel bad journalisterna på plats om förståelse och lite utrymme i den nya situationen, och reaktionen från journalisterna blir som en gestaltning av uttrycket "awkward silence". Daniels kommentar: "Jag hörde en samstämmighet där". Tycker jag var kul.

Första bilden på mössan!!

Är man det minsta nyfiken på hur lilla tronföljerskan ser ut kanske man inte blir så mycket klokare av att titta på expressen som basunerar ut att DEN FÖRSTA BILDEN PÅ PRINSESSAN nu finns att beskåda. Vill man däremot se en bild på två föräldrar som håller ett babyskydd och där man kan skymta en liten mössa, då är man i hamn! Mycket nöje.

Om inkonsekvens

Jag ropar till sambon som är i ett annat rum:
"Jag är så sugen på att se om sista Sherlock-avsnittet nu, jag kan verkligen inte släppa det där med hur han överlevde!"
Sambon, uppmuntrande:
"Men gör det nu på en gång då!"
Jag:
"Men just nu orkar jag inte."

Så typiskt mig. Men jag orkar faktiskt inte nu. Måste kolla hur länge det ligger kvar på SVT Play.

I'm his girl

Återigen har Musikguiden i P3 tipsat om bra musik och jag tar mitt ansvar och tipsar er som inte hört Brooklynbandet Friends låt "I'm his girl":

Här skriver Per Sinding-Larsen på PSL lite om bandet och sångerskan Samantha Urbani.

Best of Google Street View

DN tipsar idag om 9-eyes.com där någon har gjort ett urval av bilder som Google-bilen tagit. En del bilder är roliga, en del sorgliga, en del läskiga. Alla bilder påminner om att världen inte alls är så liten som många säger och att man själv och en tillvaro är pyttepyttepytte.

Melodifestival + Twitter = lite extra kul del 2

Ja visst är det kul! Ännu roligare blir det ju om man själv bidrar med kommentarer (det är ju liksom lite det det går ut på), men eftersom jag själv knappt känner någon som twittrar så känns det lite som att vara i en stor sal med människor där ingen hör vad jag säger. Kanske lär jag mig tricket en dag.

Själv har jag följt @mattiasb som twittrar samtidigt som Sherlock-serien har gått. Karln är som ett uppslagsverk och verkar ha koll på varifrån varenda liten detalj i serien härstammar från. Mycket roligt.

P.S Sherlock är bäst. Men vilken cliffhanger nu i sista avsnittet! Nästa säsong kommer tidigast i slutet av 2013 läste jag någonstans.

Melodifestival + twitter = lite extra kul

Har börjat följa några twittrare för inte så längesen. Vet att jag är lite sen på bollen där, men så kan det vara. Hur som helst har jag insett charmen med att följa ett live-arrangemang (typ melodifestivalen) samtidigt som man följer twitterflödet. Någon twittrare igår konstaterade att det var roligare att följa festivalen via twitter än på tv och det är nästan så att jag kan hålla med. Ibland blir vissa lite väl elaka, men de flesta är roliga utan att gå över gränsen. DN:s Hanna Fahl har skrivit lite om fenomenet här. Så nästa lördag bänkar jag mig framför tv:n igen med twittrarna i ögonvrån.

Bat for lashes

Den här har några år på nacken, men den är fortfarande bra och video är inte så dum den heller. Enjoy!

Det här med självförtroendet igen

Pinterest har visat sig vara en källa av visdom. Men skämt å sido så ligger det kanske nåt i det.

Hur coola?

Via Lilla Gumman hittar jag till dessa väskor som ser ut som om de är tecknade, fast det är de inte. De ser ju hur coola ut som helst, men hur funkar det? Anyone?

Länkande kedjor del 3

Get More: Regina Spektor, Fidelity (Pop Up Video), Fidelity (Pop Up Video), Free Music Videos

Här kommer mera länkande kedjor, fast inte lika lång. Eller kanske egentligen mer en associationskedja. Eller så vill jag bara säga att två favoriter dök upp på samma gång. Regina Spektor berättade via sin Facebook-sida att Fidelity (som ju råkar vara en av mina favoritlåtar) dök upp som popup-video på VH1. I en av popup:erna får man veta att Fidelity baseras på John Cusack's rollkaraktär i filmen High Fidelity. Som ju råkar vara en av mina favoritfilmer (och bok med för den delen).

Ja, det var inte mer med det egentligen.

Andungarna i säkerhet

Så här tycker jag nyheter ska vara. Inte en massa krig och svält och skit. Skulle bara säga det.

Länkkärlek

Han har gjort det igen. Mikebike sätter fingret på något jag reflekterat över, men inte satt ord på. När jag skulle förklara ordet för min son på 3,5 år, kände jag att det gav mig lite olustiga associationer så jag "gullifierade" förklaringen. Nästa gång han frågar borde jag vara rakryggad och använda Bloggfrossas definition.

Nu är de nåt på spåret...

Kristian Luuk och Andres Lokko ska göra en podcast ihop för Sveriges Radio. Kan nog bli kul att lyssna på, inte minst med den briljanta idén att två som varit vänner sedan barnsben väljer att lägga ut vänskapen på Internet. Låter bekant på något sätt?

P.S Ursäkta rubriken. Jag var tvungen.

Humor hos Skavlan del 2

Ja kära värld, påstridig är verkligen en underdrift. Jag fick faktiskt den där boken i present av någon som uppenbarligen inte känner mig speciellt väl. Jag minns att jag började läsa den flera gånger, men var tvungen att lägga undan den efter bara några sidor.

Intressant att många menar att han har så urgamla åsikter. Det är ju faktiskt inte mer än 20 år sedan boken kom, och även om den inte föll mig i smaken så vill jag minnas att den låg högt upp på listorna. Eller var det bara nyfikna som köpte den och sedan avfärdade?

Peppvädjan del 3

Sådärja, nu är Linkedin-profilen uppdaterad! Tackar!

Humor hos Skavlan

Igår såg jag Skavlan och irriterades alternativt blev full i skratt av den oerhört påstridige mannen John Gray. Han har tydligen skrivit boken Män är från Mars, kvinnor är från Venus. Själv har jag inte så mycket till övers för de som är så intresserade av att kategorisera människor utifrån vilket kön vi råkar ha. Tycker väl mer att det är bra om man får vara lite som man är: är man en "tjejig" kille eller en "killig" tjej så borde det vara ok oavsett. Så länge vi inte kräver att alla ska vara lika oss själva så borde det inte vara något problem. Men.... den här mannen verkar väldigt förtjust i indelningen man/kvinna. Han framhärdade i ett skitdåligt exempel där han försökte illustrera hur olika män och kvinnor är genom att beskriva hur mannen och kvinnan kom hem i från sina respektive jobb med barnen i släptåg. Då kände mannen för att titta på tv en stund eftersom han var trött. Det enda kvinnan då skulle behöva göra för att inte ensam dra lasset att laga mat och hjälpa kidsen var att fråga om han ville "hjälpa" till. Som om det var hennes ansvar mer än hans! Haha! Det var en lustig (och arg) liten tomte det där. En s.k. relationsexpert.... Skojig titel på en sån snubbe.

Invasion i Florida

I Florida har de problem med stora djur. För en tid sedan läste jag den här notisen där man skrev att den burmesiska pytonormen (som kan bli ca 4 meter!) käkar upp alla tvättbjörnar, rävar och lodjur. Nu har de även problem med skitstora sniglar som äter upp skördarna och kan bära på en parasit som kan sprida hjärnhinneinflammation. Det är inte lätt att bo i Florida just nu. Jag vet att jag klagar på kylan och mörkret på vintern här i vårt avlånga land, men tack för att vi slipper alltför farliga djur och insekter i alla fall.

(Psst....Vi nämner inte det där om farliga djur för M nu när hon snart ska åka till Baaaali.)

Peppvädjan del 2

Vi som känt M i alla år har förundrats över hur en person med så mycket skills inte begriper det. Men så är det ju med självförtroende: det har ju sällan något med verkligheten att göra. Det finns de som kanske borde ifrågasätta sin egen förträfflighet... och sen finns de ju de som verkligen borde kliva fram och tycka att de har rätt till att känna sig lite förträffliga. Det lustiga och lite jobbiga är ju också att när man börjar närma sig medelåldern och "vet" alla sanningar om hur man ska ta för sig och bla bla bla, kan man döma sig själv ännu hårdare eftersom man borde inse att man borde ha bättre självförtroende. Men M: kom igen nu! Du är så bra som alla påstår. Tro på folk.

M:s kollega är naturligtvis galen av flera anledningar, men främst pga att hon inte inser varför M avancerat och inte hon, men det säger ju sig självt. Egentligen.

Pepp pepp pepp!

Peppvädjan

Okej, så här är det. Jag har bytt tjänst på jobbet och har fått en titel och allt. Det hela har gått ganska fort, så fort att jag knappt själv hängt med i svängarna och det där självförtroendet jag nämnt förut har inte riktigt hängt med heller.

Mitt problem: Jag skulle lägga in min nya tjänst på LinkedIn tänkte jag. Men jag stoppar mig själv därför att jag vet att en kollega är så galet avundsjuk på allt som hänt. Vi snackar alltså om nivån att hon exempelvis säger rakt ut att hon tror att jag blir "bättre behandlad av vissa kollegor nu när du jobbar med ditt nya jobb och inte med det som du gjorde förr". Till saken hör att hon är kvar där jag var förut.

Hur sjukt? Och varför kan jag inte bara strunta i hennes trams? Hjäääälp.

P.S Som vanligt personen i filmen inget med brevskrivaren att göra.

En obehaglig sanning del 2

Jag tänker ju också på det där med jämna mellanrum. Men tänker också att man väljer hur mycket man delar med sig. Lite som vår blogg. Så om man inte är så där väldigt frikostig med den privata informationen kanske det inte gör något om människor vet om just de sakerna. Men jag är lite kluven, det måste jag erkänna. Vissa dagar tänker jag nog att jag ska stänga av mitt konto, jag med. Men det där med att man endast har kontakt med vissa människor via FB kan ju störa det hela. Å tredje sidan så är det ju lätt att räkna de som man verkligen vill ha kontakt med och då får man väl be om mobilnumret eller mail om man inte redan har det. Det tål att funderas på.

Madonna del 2

Apropå att inte komma upp i samma nivå som när Madonna var på Eriksberg 1990 så tror jag inte vi gör det heller faktiskt. Kommer du ihåg att vi fick turas om att sitta på axlarna på några killar som stod framför oss i publiken? Mycket snälla karlar, och så gamla! Säkert 20 år eller nåt.

En obehaglig sanning

Det här med Facebook börjar kännas mer och mer unket. Jag blir mer och mer obekväm med att dela med mig av information om mig själv till gud vet vem, och efter att ha läst en artikel i SvD där man bl a nämner en journalist som begärde att få ut all information som Facebook har om honom, och han fick en lunta på... håll i dig... 1222 sidor känner jag mig mer och mer ointresserad av att hänga på. Tanken att inaktivera mitt konto har hängt i ett tag och det kryper närmare och närmare.

Samtidigt är det ju ett smidigt sätt att hålla kontakt. Men är det värt? Hög ambivalensfaktor här känner jag.

Madonna

Ullevi i sommar alltså. Hon är ju ensam i sitt slag så lite kul hade det varit att se henne. Dock finns det risk att hon inte kommer komma upp till den nivå som hon nådde 1990 på Eriksberg. Kanske inte för att den konserten var så underbart fantastisk utan för att hon, just då, varit min idol i kanske 4 år och äntligen fick jag se henne live! M var med och vi övernattade hos hennes faster som bodde bara några kvarter bort. Bara en sån sak.

Två år innan hade jag varit på Michael Jackson på samma ställe (Ullevi byggdes om efter att Bruce Springsteen spelat skiten ur arenan 1985 så därför användes detta öppna, ännu ej bebyggda fält), men då med min storebror som snäll hjälp för liten syster. Han uppskattade nog snygga Kim Wilde som spelade innan ännu mer än huvudakten, om jag minns rätt.

Men men. Madonna kan i alla fall leverera, som det heter, om man utgår ifrån vad Super Bowl-tittarna fick se. Så väldigt, väldigt överdådigt och amerikanskt. Och väldigt Madonnigt.

Länkkärlek

Bodil Malmsten skriver alltid bra och tänkvärt. Ni som inte har upptäckt hennes blogg (t.ex. via vår länklista) tidigare: Upptäck nu!

Tvillingarna är borta?

Jag måste faktiskt hålla med här, de där stackars tvillingarna på Naturhistoriska muséet här i Göteborg har något oemotståndligt oetiskt över sig. Jag bara måste slentrianförfasas med jämna mellanrum över att de står framme. Dessutom är just slentrianförfasandet ett utmärkt fikarumssamtal. Följ länken eller bildgoogla på tvillingar och Naturhistoriska, min otroligt höga moral hindrar mig att lägga in en bild.

Välfärd utan tillväxt del 2

Men ändå, så länge man känner att det är skönt att läsa så är man väl glad och nöjd? Som min kloka mor sa - det spelar ingen roll vad man läser, bara man läser.

Själv har jag läst ungefär halva första delen av Knausgårds Min kamp. Den är fin faktiskt. Inte något fantastisk historia, fast det är det ju ändå eftersom det är ett helt vanligt liv på något sätt. Och hans språk har något konstigt sug som gör att man bara dras in även om det handlar om en tonårsfylla eller vad som helst. Vilken del jag än är på när vi åker på vår Baliresa (som jag nog kommer nämna i varje inlägg från och med nu) så kommer den att få följa med. Det kan vara den perfekta semesterläsningen.

Välfärd utan tillväxt

Den här fick vi i julklapp av svärmor som är en riktig pärla när det gäller att hitta på gåvor till sina närmaste. Den är ju inte lika lätt att läsa som en vanlig roman, men faktum är att den just nu konkurrerat ut Sommarboken, som jag inte känner mig så sugen på, faktiskt. Sorry M. Den är väl nåt fel på mig, men men.... Det finns dock ett problem när man ska läsa faktaspäckad litteratur precis innan man släcker ficklampan man har i sängen för att inte störa lillasyster i sin spälsäng: man är ju så himla trött! Svårt att hålla sig vaken och begripa vad man läser då. Men skam den som ger sig!

Melodifestival deltävling 1

Ja, men det blev väl som förväntat. Det mesta var rätt kasst, men de som röstade hade den goda smaken att rösta fram Loreen direkt till Globen. Den låten var i alla fall hyfsad. Sedan skötte sig Gina Dirawi alldeles utmärkt och lyste starkare än programledarkollegan Helena Bergström. Mellan Gina och Sarah Dawn Finer var det dött lopp. Båda två väldigt proffsiga på sina egna sätt.

Jag lär sitta i tv-soffan igen nästa lördag. Var ska jag annars vara!?

Apflickorna

Såg den hyllade Apflickorna häromdagen. Den var riktigt bra och väldigt spännande trots brist på action à la Hollywood. Flera scener var nästan lite jobbiga att se då maktspelet mellan de två tjejerna påminde om den tysta strid som kan förekomma mellan barn och ungdomar. Bara för att man inte pucklar på varandra (vilket de i och för sig också gör i filmen) betyder det inte att man inte kan utkämpa rätt tuffa bataljer. Inte så publikfriande film, vilket märks när man googlar lite. Det vanliga snacket om att "kritiker förstår inte oss vanliga biobesökare" hittar man direkt. Trist och gäsp - vad man har hört det förr. Själv tycker jag det känns rätt uppenbart att människor som har som yrke att bedöma t.ex. film, musik, litteratur har en mer fördjupad möjlighet att bedöma verken än de flesta av oss. Det gör inte att jag känner mindervärdeskomplex de gånger jag inte håller med kritiker. Då tycker jag annorlunda och ibland handlar det om tycke och smak och ibland handlar det om att jag inte är tillräckligt insatt. Jag dömer t.ex. inte death metal-musik eftersom jag inte kan något om det. Jag säger inte saker som: "De där hårdrockarna måste ju fatta att deras musik är kass. Majoriteten lyssnar ju inte på sånt!"

Ett exempel där jag inser min begränsning är när Bodil Malmsten, vars böcker jag uppskattar mycket, rekommenderar böcker. För det mesta är det lite för avancerat för mig och det är väl inte så konstigt. Hon har läst böcker hela livet och har analyserat själva skrivandet och skriver själv. Tro fan att jag inte kan tillgodogöra mig samma texter som hon.

Ja ja. Slut på agitationen. Den där diskussionen gör mig så irriterad bara och eftersom den hela tiden kommer upp när film och musik koras så blir den extra intensiv så här i galornas tid.

Snart melodifestival

Som den småbarnsförälder jag är, med rätt så små möjligheter att lämna hemmet kvällstid, lär jag åter sitta och uggla framför årets mest påkostade musiktävling. Det mesta brukar vara skit men in emellan kommer en medioker eller t.o.m. hyfsad låt. Känner redan en viss mättnad när artiklar om Afro-Dite och The Moniker börjar dyka upp i tidningarna. Inget ont om dem, men deras musik bryr jag mig verkligen inte om.

Men så är det väl också det som är själva tjusningen. Jag ondgör mig sällan över fenomen i samhället som många ojar sig över men melodifestivalen är lite av ett undantag. Ska bli lite kul att förfasa sig över den undermåliga kvaliteten. Och det säger jag INNAN jag ens hört låtarna. Det ni!

Någon jag dock tror kommer klara sin uppgift galant är den unga talangen Gina Dirawi trots uppgifter om taffligt genrep. "Som det ska vara" enligt de som tycker sig veta (t.ex. allas vår Christer Björkman). Heja Gina! Om hon gör ett lika bra jobb som hon gjorde i glasburen i Göteborg innan jul kommer allt gå fint.

Foto: LEIF R JANSSON / SCANPIX

Ironin del 2

Ironin när jag väljer bussen till ett morgonmöte i stan, ser fram emot en lugn stund med lurar och en mellanstadieklass kliver på. Den här bussironin förföljer mig.

Ironin

Ironin när jag miljömedvetet tar bussen istället för bilen, och det visar sig att jag är ensam på bussen.

Modemstrul

Här råder strul med modemet och att enbart blogga från telefonen är inte riktigt min grej. Återkommer så fort uppkopplingen är fixad.

När jag var på Baaali...

Rubriken är vad jag troligtvis kommer att ägna slutet av 2012 åt att säga. Alla som har sett filmen Masjävlar från längesen kanske kommer ihåg damen som varit på Bali och alltid drog upp det för alla som ville eller inte ville lyssna. På bredaste dalmål dessutom, men för mig blir det väl min vanliga halvgöteborgska.

Idag har vi preliminärbokat vår resa och jag inser att mitt pass gick ut för väldigt väldigt längesedan. Vi åker i augusti och jag har redan resfeber.

En cool tjej och en konstig tennisspelare

En konstig tennisspelare vågar inte ta hand om en kackerlacka som tagit sig in på plan. Tur att det finns modiga tjejer som tar hand om det.

Uppdaterat: Ser att filmen inte finns kvar. Ni får helt enkelt tro mig - tjejen var modig och tennisspelaren konstig.

Clarion Hotel Post

Oj oj oj! Nu öppnar äntligen det storslagna hotellet på Drottningtorget. På GP tv kan man se detta underbara inslag med den över-entusiastiske miljardären Petter A Stordalen. Själv är jag inte jätteimponerad av lyx, men visst, det är ju lite häftigt med en reception gjord av kristall (!). Sedan ska det tydligen vara en gratiskonsert i samband med invigningen som t.o.m. stoppar kollektivtrafiken i ett par timmar. Och så kommer Göteborgssonen kocken Marcus Samuelsson vara s.k. creative director för deras restaurang Norda. Här slås det på stort.

En smak från förr

Jag fick just ett ryck och gjorde varm choklad - när hände det sist? Gjorde alla misstag man hade glömt att man kan göra - värmde upp så mycket så att det blev ett läbbigt skinn, var för åpen och brände mig på tungan. Men det var det värt för nu har den svalnat och det är ju riktigt gott!

Vänliga hälsningar
hemmamys_75

Way Out West

Feist oh feist.

Nu måste man nog gå på den där festivalen och jag vill så innerligt ha med mig maken. Kanske att vi båda kunde gå och att barnen kunde ha någon som såg till dem? Vi får klura på den planen. Flera band på F som jag gillar kommer: Feist, Florence and the machine, First Aid Kit. Sedan vet jag att alla älskar Refused, vilket jag väl inte kan påstå att jag gör, men visst blir man sugen att se dem med nu när alla hyllar dem så unisont. Alla har plötsligt älskat dem hela tiden....

Hej måndag!

Ny vecka och vi är äntligen helt friska hela familjen. Plötsligt känns dagliga göromål som städning, tvättning och matlagning som riktigt roliga aktiviteter. Att göra det till tonerna av lördagens Musikguiden i P3 med Christel Valsinger gör det naturligtvis lite lättare. För de som uppmärksammat detta tidigare är ju detta lite av en rutin för mig på måndagar.

P3 Guld

Årets upplaga var väl tyvärr inte så bra som förra året. För det första: Salem Al Fakir är en strålande musiker och artist, men han är inte så het som programledare. Kitty Jutbring satte i och för sig ribban högt förra året så att följa henne var naturligtvis svårt.

Kitty! Kom tillbaka. 

Framträdandena var heller inte i toppklass, tycker jag. Maskinen och Rebecca och Fiona var lite kul men i övrigt var det väl inte så speciellt spännande. Synd, på ett i vanliga fall bra program.

Man kan ju kolla på ett höjdarklipp från ett tidigare år och minnas hur strålande det kan vara:

Äntligen vinter?

Kan det verkligen vara sant att det äntligen ska bli lite vinter? Jag tror det när jag ser det och hade nästan börjat ge upp hoppet om att ungarna skulle få tumla runt i det där vita pudret denna säsong. Och eftersom vi inte har varken praktisk eller ekonomisk möjlighet att åka på någon skidsemester är vår enda chans till snölek alltså att det snöar på hemmaplan.

Men oj. Nu suckas det runt om i staden för hur ofta har jag inte hört frasen "hellre det här än snö" när man står i pissregn på tvären och väntar på nån buss som aldrig kommer. NEJ, säger jag. Mycket hellre snö som gör allt lite mjukare och ljusare.

Nu håller jag tummarna.

Färjenäsparken

Nu när sjukdomen äntligen släppt taget om vår familj kunde vi dra iväg på lite lek en längre bit från hemmet. Vi styrde igår kosan till Färjenäsparjen. För några år sedan byggdes där en ny lekplats med fina grejer både för de minsta barnen och de lite större. Det finns även lite basketkorgar, något ställe för de som skejtar samt en fotbollsplan precis intill. När man har tröttnat på lekplatsen är det strålande att ta sig upp i parken och traska runt i de gamla trädgårdarna. Om man nu inser att man går i en gammal trädgård. För en rätt så kort tid tillbaka beboddes ju detta berg och och man kan se tydliga rester i form av murar och trappor som funnits på människors tomter. Lite fantasieggande tycker jag.

Sonen gillade, som alltid, leken bland träden och gräset bäst. Även om klätterställningen var fin den med. Men få saker går upp emot att slänga stora sjok med is ned i en liten damm med ett ljudligt PLASK. I alla fall om man är tre år.

Titta hit om du är en listnörd! del 2

Oh, det där var roligt! Men jag kom att tänka på en helt annan sak. Hur ser sidan ut egentligen? Om jag inte missminner mig så såg sidorna ut så när M en gång i tiden (kan det ha varit 1996?) visade mig det dära internettet och hur man gjorde för att komma till en sida... Ruggigt ful sida. Det känns nästan ovant att se numera. Men, som sagt, roligt innehåll. När sonen föddes låg t.ex. den här etta: