Inte en dag för tidigt

Äntligen har en av alla dessa hårt arbetande journalister fått rätt gentemot Sveriges Radio vad gäller anställningsform. Tyvärr verkar det ju som varken Sveriges Television eller Sveriges Radio är några förebilder när det gäller att skapa trygga anställningar för sina medarbetare så detta domslut borde vara i mångas intresse. Ska bli intressant att se vilka konsekvenser det kommer att få.

Coacherna del 2

Coacherna är bara en serie av allt jag sett idag. Som lite lagom febrig och förkyld har jag ömsom slumrat i soffan, ömsom haft datorn i knät och kollat på SVT Play.

I tur och ordning har jag sett:
Smartare än en femteklassare - inte riktigt säker på varför, men det kändes som ett bra ställe att börja på.
Robins - senaste avsnittet från i lördags. Filip och Fredrik var speedade som vanligt. Trist att de inte lät Anna Brolin komma in alls i samtalet utan bara babblade på.
Dox om Sarah Palin - en dokumentär som var klart sevärd. Kvinnan är galen (kanske ingen nyhet, men att det var så illa?)

Dessutom upptäckte jag till min stora glädje att en av mina favoritserier The Big C har börjat igen.

Behöver jag säga att jag dessutom snart att läst ut Internet?

Tv-kväll deluxe

Onsdagar har seglat upp som tv-kvällen framför andra just nu. Den börjar kl.21 med Svenska dialektmysterier, fortsätter 21.30 med Kobra och efter en kissepaus på en kvart börjar Babel 22.15. Så nu ska jag bänka. So long!

Coacherna

Såg första avsnittet av Coacherna i förrgår och det var rätt kul, tyckte jag. För er som inte sett det handlar det om ett företag som består av tre kvinnor som jobbar som coacher. Denna bransch känns enkel att skriva en komedi om eftersom den ju ofta är lite löjeväckande helt oavsiktligt. Blandningen av de här tre kvinnorna med sina olika specialiteter kan nog bli rätt kul. Lene Endres figur fick mest plats i första avsnittet, men förhoppningsvis lär man känna de andra två också på sikt. Man kan följa det fiktiva företaget Carina Lind Group på facebook tydligen. Verkar ju lite roligt, det med. För övrigt är regissören Andrea Östlund dubbelt aktuell på svt f.n. eftersom hon även regisserat 30 grader i februari. Hon ligger i.

Hen-debatten del 2

Kloka K sammanfattade sina tankar om hen-debatten på ett utmärkt sätt häromdagen. Själv har jag inte mycket mer att säga än "Ja, så är det.". Men jag vill komplettera med att jag idag har använt ordet hen i jobbet. I mitt arbete ingår en del kundsupport och när jag idag skulle förklara hur man gör i ett visst skede smög jag dit ett hen. Hade nästan hoppats på någon kommentar från användaren men den uteblev, vilket också vara bra för det bevisar väl att det inte är mycket att kommentera egentligen?

Ny vecka, nya möjligheter att prestera på topp

Just så brukar en vän till mig klämkäckt säga, men med tanke på att han har haft sin beskärda del av otur i livet och fått kämpa en hel del så tycker jag han kan kosta på sig lite klämkäckhet.

Så med det i tanke packar jag min väska och går och tränar. Ville bara skryta lite med det.

Frustrerad

Barn som inte äter den mat man stått och lagat - det finns få saker som är så frustrerande som det. Speciellt frustrerande när 4-åringen heller inte ens vill smaka på vissa råvaror eftersom han liksom ser från början att det är äckligt. Har hela tiden lust att säga: "laga nåt själv då", men det säger man tydligen inte till barn i förskoleåldern. Så himla typiskt.

Fler glada nyheter

Jag börjar bli spårare av glada nyheter och har nu hittat en till, som flera av er kanske redan hört, men för mig var den ny. En israelisk man har startat en facebook-sida för att visa att det israeliska och iranska folket inte behöver vilja starta krig bara för att de styrande i respektive länder eventuellt vill det. Underbart initiativ som, vem vet, kanske kan påverka galningarna som styr länderna. Mer sånt!

Lördagsplanering

Som vanligt ska det fixas och donas när det är helg.
På listan idag står:
- tvätta verandan med en lånad högtryckstvätt (något säger mig att det går snabbare än mina skura-för-hand-varianter tidigare år)
- rensa i trädgården
- träffa M med sambo
- äta grillad korv
- leka med de galna barnen
- kanske, kors i taket, ta en drink.

Kan nog bli en bra lördag!

Smögen

Igår kunde man njuta av vackra bilder från Smögen i programmet Svenska dialektmysterier med Fredrik Lindström. Framför allt var det härligt att se familjära trakter porträtterade på vintern. Det är så bländande vackert även vintertid detta allra kargaste av landskap. Jag älskar det. Och vad skönt att se naturen och de fina husen utan en massa skräniga, wanna-be-brats-ungar. Att sedan det fina folket på Östermalm* talar med ett Bohusläns-i för att deras förfäder semestrat på västkusten är naturligtvis bara komiskt.

Det enda jag saknade i programmet var förklaringen av förekomsten av engelska ord hos Smögenborna såsom t.ex. 'jår' (your) i betydelsen 'din'. Som jag förstått det hänger det väl ihop med fisket eftersom man haft mycket att göra med britterna, men det hade varit roligt att höra lite mer om det.



*som för övrigt hette Ladugårdslandet och var rätt shabbigt innan det revs och man byggde tjusiga våningar i området.

avsnitt 3 Babel

Det känns bra att tredje avsnittet av Babel håller klart högre klass än de två första, som inte var mycket att hänga i julgranen. Per Hagman var ointressant och han fick trista frågor. Diskussion kring HIV i litteraturen blev bara ett stort "jaha". Bodil Malmsten är förvisso alltid intressant, men hon hade inget nytt att säga. Man har hört det förr. Men tredje avsnittet håller, i mitt tycke, alltså klart högre klass. Dels är det naturligtvis Carl-Johan Vallgrens förtjänst eftersom han gör sig bra i tv, men sedan tyckte jag att de diskuterade begreppet 'hen' på ett fördjupande sätt. Jag kan ibland ha lite svårt för Natalia Kazmierska men även hon (hen) höll en hög nivå. Blev också väldigt nyfiken på den grafiska romanen Namnsdagsflickan, även om jag inser att det kanske vänder sig till en yngre publik. Författaren Kristoffer Leandoer sa mycket klokt de få minuter han förfogade över.

Jag är egentligen alldeles för trött för att skriva något klokare om saken just nu, så kolla programmet istället.

Dåligt för min image

Jag inser att det här förvärrar min stadsråtte-image, men jag måste tipsa om Jonna Jintons blogg. Så modigt att lämna Göteborg för ett liv i en liten by i norra Sverige! Och så vackra bilder så jag får så mycket längt till vår lilla stuga så jag får ont i magen. Vår stuga ligger ju inte ens i Norrland, men ändå.

För en daglig dos av naturupplevelser och för att slippa systemutveckling, möten och krånglande Outlook för en stund - besök Jonna Jinton!

Shape up del 2

Ingen fantastisk klänning kvar? Mitt kära K, du har den mest fantastiska klänningen av dem alla.

Så här var det:
Året var 1997. K:et och jag tillbringade en termin i London och hade fått våra CSN-pengar i en klumpsumma för hela terminen. K hade bott hemifrån i flera år, ty hon flydde småstaden vid ovanligt tidiga år. Jag, som bekväm storstadsbo, flyttade hemifrån först i samband med Londonvistelsen. Jag tror ni förstår vem som hade mest koll på pengarna.

En dag gick jag på stan för att försöka hitta lite kläder. Snabbt kunde jag konstatera att jag var både pank och tjock (på den tiden var jag det) så här skulle det inte bli några kläder.

Moloket traskade jag hem till vårt lilla lilla rum som vi delade på Helen Graham House. Inte nog med att K:et hade besök av sin not-soon-to-be-but-eventually-husband, hon hade köpt en så sjukt fin smal-och-dyr-klänning så jag hade inget annat val än att muttra någott missunnsamt och sura. Snygg som en dag var hon i den också.

Den klänningen har du kvar. Jag såg den. S är vittne.

P.S Förlåt för att jag var så dum. Du är jättefin i den.

Utbildningsradion

Själva namnet 'utbildningsradion' klingar lite lätt föråldrat - på den där tiden när vi bara hade två kanaler att välja på - men faktum är att just nu går det två serier som är väl värda att se och samtidigt förkovra sig lite. Den ena är naturligtvis Pop och Politik med Anna-Charlotta Gunnarsson där musiken ramar in historien och den andra är Låtarna som förändrade musiken där Josephine Forsman åker till olika städer som på olika sätt spelat en stor roll i pop-musikens historia. Seså - sluta läs här och klicka dig in på UR Play istället.

Shape up

Nu är det gjort. Jag har köpt en kontrolltrosa, fast av lite mindre snitt än vad jag tidigare refererat till. Nu ska det faktiskt bli lite spännande att testa hur detta fantastiska plagg liksom fördelar min uttänjda mage lite mer jämnt över bålen. Får nog ta på mig någon underbar klänning för att se ett helhetsresultat. I helgen fick jag dock hjälp av M och S att slänga ut lite kläder som hängt alltför länge på galgar utan att tas ur garderoben. Kanske har jag ingen fantastisk klänning kvar?

Träff irl

Idag kommer dialoggerskan M och besöker vårt hus. Tur för oss. Jag har ännu inte hunnit lyssna på den här plattan. Trots att hon tipsade för flera dagar sen. Ska skärpa till mig.

Hen-debatten

Jag inser att frågan kring det könsneutrala pronomen "hen" har blivit en diskussion som handlar om mer än bara huruvida det är praktiskt att ha ett ord som beskriver en person där könet är okänt eller oväsentligt. Men jag vill reducera frågan till just det. Hade det inte varit väldigt praktiskt med detta ord? Jag vet att jag t.ex. i akademiska texter skrivit ungefär: "i den efterföljande texten kommer jag skriva 'hon' även om det även kan vara en man som avses". Lite knöligt. Eller 'han/hon'. Eller kanske 'den', vilket nästan alltid känns underligt när man pratar eller skriver om en annan människa.

Jag har en kollega från Iran och otaliga är de gånger hon sagt 'han' om en tjej eller 'hon' om en kille eftersom persiskan inte har några ord för hon och han utan endaste ett 'hen'. Vi har alla förstått vad hon menat ändå eftersom allt man säger sägs i ett sammanhang. Och hon verkar inte ha några problem med könsindelningen i övrigt, om man säger så.

Jag tänker mig att utökningen av pronomen i vårt språk endast berikar det och vad är problemet med det?

Relaterar

http://www.djungeltrumman.se/tuffastavalla/post/44091

Som en ryggmassage efter en jobbig och samtidigt härlig onsdag

Den här dagen började med ett möte som gjorde mig totalt opepp och jag hade väldigt svårt att få styrfart på jobbet efter det. Sedan tog vi en lunchpromenad och upptäckte takterassen i våra nya lokaler. Helt i lä och det kändes plötsligt som att det var 20 grader ute. Det och en kopp kaffe räddade peppen.

Sen fick jag en självförtroendekris för det var något jag inte förstod, men sedan cyklade jag hem i solen och peppen ledde med 3-2. Plus friskisträning på det. Och nu upptäcker jag Michael Kiwanukas album (läs finfina recensioner här, här och här till exempel) och det är som om någon avslutar min dag med en ryggmassage fast för öronen. Lyssna! Jag hoppade till och med över att titta på min favorit Graham Norton för att fortsätta lyssna. Och det mina vänner, det gör jag inte gärna.

P.S Jag vet att Graham Norton är lite elak i klippet jag länkar till. Men ärligt talat - jag har faktiskt undrat. Vet inte om svaret gjorde mig så mycket klokare.

Glasögon till barn

Fler glada nyheter. För några dagar sedan kunde man läsa detta i GP. Det är väl på tiden, kan man tycka, men bättre sent än aldrig. Och sedan borde ju alla landsting i hela Sverige hänga på naturligtvis. Att möjligheten att se som sina kamrater och slippa be Majblomman om hjälp borde väl vara en självklarhet i vårt land!? Skärpning, politiker.

Fördelar

Att min föräldraledighet börjar gå mot sitt slut har sina för- och nackdelar. Eftersom det oundvikligen är så att jag ju måste jobba så har jag nu börjat se fram emot det som är fördelar med det. Here goes:
- Att slippa tänka ut och laga mat 6 dgr/vecka 2 ggr/dag
- Att cykla til jobbet = dököttet får äntligen röra på sig åtminstone lite
- Att träffa andra vuxna
- Att hinna lyssna på någon annan musik än vad barnen vill lyssna på
- Att hinna tänka egna tankar

Nackdelar som att tvingas gå upp astidigt, ha press att prestera, få en klump i magen varje gång man vabbar väljer jag att bortse från just idag.

Mera kuriosa

Alltid undrat - nu vet jag. Tappar man ett mynt från en skyskrapa kan man vara lugn.

Slumpad historia ur en 36-årings liv

En dag på landet hos mormor stod min moster och jag och hängde tvätt i trädgården. Idyllen var som alltid på landet fullkomlig. Solen gassade, en lätt bris smekte mitt sommarlovssinne och hennes semestersinne samtidigt som svalornas skrik i jakt på flugor gjorde tillfället fullkomligt somrigt.

Plötsligt - PANG!

Två meter från moster landar ett harlik. Flera hundra meter upp i luften cirklar en ormvråk som troligtvis är sur över förlorad lunch. Jisses, vad hade hänt om den landat i huvudet på moster eller mig?

Varför kommer jag att tänka på det en tisdagkväll 25 år senare? Därför att jag just tittat på QI, en konstig frågesport med Stephen Fry som går på BBC. Där fick jag just veta att den grekiska dramatikern Aischylos dog av att han fick en sköldpadda i huvudet. Jag tänker mig att de gamla grekerna på hans begravning förvånat sa "En sköldpadda i huvudet? Det händer ju bara inte?". Men det gör det. Fast bara nästan och 2500 år senare.

Dagens diagnos

Efter tredje återbesöket hos optikern för mina torra och besvärliga ögon, som inte alls vill samarbeta med linser efter 20 års lång och trogen tjänst, så kom vi fram till ett heureka-moment. Silikonallergi. Så nu ska vi testa silikonfria linser (såna som jag hade innan strulandet började).

Halleluja om det funkar, jag är verkligen ingen glasögonmänniska.

BREAKING NEWS del 3

Nästan Breaking news på riktigt nu. Jag hade helt missat att SVT från och med idag slutar med programpresentatörer! Läs allt och minns hos den utmärkta TV-bloggen Älskade dumburk.

Min favorit genom åren är Henrik S Järrel. Han gjorde intryck på mig som 12-åring när han talade direkt till tittarna när nattfilmen var slut och han sa "Vad gör ni fortfarande uppe? Gå och lägg er!!!". Mycket roligt då.

Tjusigheter

Idag kom symaskinen fram för första gången på evigheter. Ovanför vår säng sitter en ostängbar ventil som gör att det drar ganska rejält. Inte mysigt på vintern och det jag skulle göra är ett lagom projekt för någon som inte sytt på tusen år.

Det hela höll på att sluta i olycka eftersom jag inte hittade strömkabeln och förbannade mig själv som inte lagt den ihop med resten av maskinen. Lyckan när jag hittade den inuti pedalen. Den lyckan. Och så fiffigt också, hade helt glömt bort att det är där man ska förvara den.

P.S En normal människa hade kanske fixat i ordning sängen lite och rent av ansträngt sig och satt ett örngott på prydnadkuddarna innan man tar en bild att dela med sig till omvärlden av. Inte jag tydligen.

BREAKING NEWS del 2

Vad sägs om den här glada vårnyheten? Tranorna återvänder och jag ska börja leta efter en liten sädesärla redan nu bara för det. Jag tror inte det är dags ännu, men man vet ju aldrig.

Min mormor noterar för övrigt varje år vilken dag hon ser årets första sädesärla. Inte på papper, utan i huvet. Vilket gör att hon gärna berättar att förrförra året kom den den 23 maj och i år var den en vecka tidigare. Det där med att bli gammal och gaggig gäller tydligen inte alla, inte ens om man närmar sig 100 och ett halvt.

Uppdaterat: Hos GP kan man till och med se en bild på de två första.

BREAKING NEWS

Så står det på min telefon lite då och då eftersom jag låtit Aftonbladet och Expressen skicka uppdateringar till mig när de har något de tycker är viktigt att förmedla. Ofta är det trista eller hemska nyheter. Ibland är det ointressanta nyheter och så någon gång ibland är det fina nyheter. Som idag. Vad glad man blir när man läser att lilla pojken räddats ur klippskrevan av en bergsklättrare som bara råkade vara på rätt plats vid rätt tid. Så ibland är breaking news verkligen breaking news.

Peppelipepp del 2

Nä. Någon "nu-får-jag-sätta igång"-låt har jag nog inte. Det måste jag fundera på. Men en låt som gör mig väldigt glad just nu är Linnea Olssons "Dinosaur". En låt som kanske kan kvala in som pepp-låt är i och för sig gamla "Cannonball" med The Breeders. Blir alltid glad när jag hör den. Så här såg det ju ut när det begav sig:

Peppelipepp

Alla har väl nån speciell låt som gör att man vaknar till som när man tar sitt morgonkaffe. När jag behöver starta om sätter jag på Der Dritte Raum som var med i... en TV-serie som jag inte kommer på vad den heter nu. Med hon som var Filippa Bark. Lite smårolig. Gick för inte så länge sedan. Spelade Fleet Foxes också.

Men guuuu, vad hette den?

En lillasyster i ett nötskal

Följande hände just:

I julklapp förra året fick jag tredje säsongen av Mad Men av min minsta yngsta storebror. Eftersom jag just sett klart säsong två och blivit fullständigt beroende så passade det väldigt bra. Dessvärre var bror inte ute i särskilt god tid, så leveransen från där han beställde hann inte fram innan julafton. Eller ja, det var nog någon gång i mellandagarna vi sågs, men fram hann den inte.

Sedan dess har jag med jämna mellanrum fått abstinens och tänkt att jag borde verkligen se till att vi ses så att jag kan få min Mad Men-fix. Idag smsade jag i panik och sa; VI MÅSTE SES!

Vad gör en storebror då? Han säger att jag får DVD:n i utbyte mot att han får låna ett Playstation-spel av mig. Och som en snäll lillasyster påminner jag honom om att han faktiskt har sagt att han vill låna ytterligare ett spel av mig.

Allt kändes fint ända tills jag inser följande faktum. Jag förhandlar om en julklapp jag redan fått! Sååå typiskt en lillasyster. Och sååå typiskt en storebror.