Visar inlägg med etikett haruki murakami. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett haruki murakami. Visa alla inlägg

fredag 9 december 2011

Spelreglerna minibokcirkel del 1

Novell: Utgången

M säger: Jag gav ju upp min Murakamibok för en tid sedan när jag var trött på alla surrealistiska händelser som aldrig fick någon förklaring till hur de hängde ihop. I Utgången är det surrealistiskt OCH hänger ändå ihop! Och känns samtidigt ganska verkligt på något drömlikt sätt. Det hela börjar med en skådespelare som glömmer bort sin roll i en komedi och det, mina vänner, är något jag lätt relaterar till. Inte just som skådespelare, men just känslan av att man glömt det mest basala. Många gånger har jag gått hemifrån och plötsligt undrat om jag fått på mig byxor. Oroligt känner jag efter och tack och lov har jag lyckats hittills. Eller är det bara jag som får sådana ryck?

K säger: Nä, sådana ryck tror jag de flesta har varit med om då och då. Vad jag hamnade i när jag läste den här novellen var om jag skulle läsa det som en dröm eller som om det verkligen hände. Man kan ju argumentera att det spelar ingen roll eftersom berättelsen ändå är intressant, men istället för att hänge mig åt berättelsen funderade jag på om huvudpersonen skulle vakna ur en dröm. Kanske inte riktigt så, men åt det hållet. Jag uppehöll mig delvis vid formen istället för innehållet alltså. Men med detta sagt så tycker jag att första novellen lovar gott inför fortsatt läsning!

M säger: Jag fattar hur du menar. Jag funderade också på om det var dröm eller verklighet men bestämde mig för att bara läsa på och inse efter hand. Det gjorde jag aldrig, men det kanske inte spelar så stor roll egentligen. Nu tar vi nästa tycker jag!

måndag 28 november 2011

måndag 14 november 2011

Långsamläsaren del 5

Hej K! Jag noterade att du lade till ett "eller snabbläsare del 1". Jag tillhör fortfarande långsamläsarna så jag fortsätter på det spåret.

Jag som har utropat Haruki Murakamis Norweigan Wood till en av de bästa böcker jag läst börjar tröttna rejält på Fågeln som vrider upp världen. Jag har läst tre fjärdedelar ungefär och börjar minst sagt bli mätt på mystiska människor som gör mystiska saker. Kanske beror det på känslan jag får av att man kunnat kapa ca 200 av bokens 742 sidor.

Får man avbryta när man läst så långt? En del av mig tycker att jag lika gärna kan skumma igenom resten och lyssna klart på bokcirkeln, men det känns ack så tröttsamt. Jag vill ju börja med vår minibokcirkel!

söndag 23 oktober 2011

Om Nyckelfågeln

Jag bokcirklar på ett sätt som passar mig perfekt. Bokcirkeln i P1 läste Haruki Murakamis Fågeln som vrider upp världen i våras och jag har hakat på. Inga tider att passa, och jag slipper krysta fram åsikter om det skulle vara så att jag inte har några för tillfället. Kan inte komma ihåg när det hände senast, men oron för att jag plötsligt inte ska tycka något är alltid närvarande. Poddbokcirkel alltså - kan inte bli bättre.

Nu är vi halvvägs och jag börjar bli irriterad. Surrealism och skumma händelser som man kan tolka hur man vill i all ära, men när man har läst 400 sidor och har nästan lika många kvar så vill man få någon förklaring till allt obegripligt som har hänt.  Ändå har jag svårt att sluta läsa (även om jag erkänner att jag skummar lite). På något sätt finns det en logisk linje kring allt, men jag kan inte sätta fingret på den. Huvudpersonen Toru verkar låta saker bara hända och på grund av det inträffar andra skumma saker som en dominoeffekt, och kanske blir jag irriterad för att han inte tar kontroll över situationen utan bara rycker på axlarna och hakar på.

Återkommer när jag läst ut - kanske får allt en förklaring.

onsdag 19 oktober 2011

måndag 17 oktober 2011

Långsamläsaren del 2

Aha, det kanske är en deadline man behöver? Här har du en som är så kvällstrött nuförtin att inte ens Wordfeud kan hålla mig vaken. Hur bra Murakamis bok Fågeln som vrider upp världen än är, och hur kul det än är att lyssna på Bokcirkeln i P1 i efterhand så går det bara inte just nu.

Skärpning utlovas.