Långsamläsaren del 5

Hej K! Jag noterade att du lade till ett "eller snabbläsare del 1". Jag tillhör fortfarande långsamläsarna så jag fortsätter på det spåret.

Jag som har utropat Haruki Murakamis Norweigan Wood till en av de bästa böcker jag läst börjar tröttna rejält på Fågeln som vrider upp världen. Jag har läst tre fjärdedelar ungefär och börjar minst sagt bli mätt på mystiska människor som gör mystiska saker. Kanske beror det på känslan jag får av att man kunnat kapa ca 200 av bokens 742 sidor.

Får man avbryta när man läst så långt? En del av mig tycker att jag lika gärna kan skumma igenom resten och lyssna klart på bokcirkeln, men det känns ack så tröttsamt. Jag vill ju börja med vår minibokcirkel!

Om Nyckelfågeln

Jag bokcirklar på ett sätt som passar mig perfekt. Bokcirkeln i P1 läste Haruki Murakamis Fågeln som vrider upp världen i våras och jag har hakat på. Inga tider att passa, och jag slipper krysta fram åsikter om det skulle vara så att jag inte har några för tillfället. Kan inte komma ihåg när det hände senast, men oron för att jag plötsligt inte ska tycka något är alltid närvarande. Poddbokcirkel alltså - kan inte bli bättre.

Nu är vi halvvägs och jag börjar bli irriterad. Surrealism och skumma händelser som man kan tolka hur man vill i all ära, men när man har läst 400 sidor och har nästan lika många kvar så vill man få någon förklaring till allt obegripligt som har hänt.  Ändå har jag svårt att sluta läsa (även om jag erkänner att jag skummar lite). På något sätt finns det en logisk linje kring allt, men jag kan inte sätta fingret på den. Huvudpersonen Toru verkar låta saker bara hända och på grund av det inträffar andra skumma saker som en dominoeffekt, och kanske blir jag irriterad för att han inte tar kontroll över situationen utan bara rycker på axlarna och hakar på.

Återkommer när jag läst ut - kanske får allt en förklaring.