Personligt

Har i helgen undrat mycket över den filmarbetare som är försvunnen i närheten av Grebbestad och när jag nu hör att det är Daniel Lind Lagerlöf så blir det så mycket mer verkligt. Jag vet att det funkar så - när en person man faktiskt vet vem det är, råkat ut för något så känner man sig så mycket mer berörd. Med all den information vi numera har tillgång till så läser man om många människors olycka och man orkar bara inte bry sig. Men så plötsligt blir nyheterna personliga och det hände mig i dag. Det känns också lite extra nära eftersom han är försvunnen i närheten av min morfars barndomshem. I kväll går mina tankar till regissörens anhöriga.